Vilken kvæll! Startade med vinpimpling hos mig, senare vidare till Mary och Emmys kollektiv. Fortfarande imponerad. Sjøng massa singstar och spelade øl spel! Singstar var ju igen match ;) haha.
Drog vidare till Martin (Johansson), shottade massa absolut peach och var allmænt onyktra.
(mobilen dog så kunde inte ta kort på majsan och emmys otroligt snygga danser de gjorde nær de trodde att ingen såg, haha).

Blev inbjuden att sova hos tjejerna, men jag kunde bara inte. Fick panik ångest! Låter som værldens bimbo, men kan inte sova så! :S

Skulle køpa kyckling kebab på vægen hem, mitt kort fungerar inte! Johannes och jag løper till seven och ska ta ut pengar, fungerar inte, inte hans heller. Løper till næsta seven, fungerar inte! PANIK! Dum som jag ær har har læmnat alla kontanter hemma, hatar att gå med kontanter. Får pengar från høger och vænster før att køpa min jævla kyckling kebab, skæmdes ihjæl.. Skønt att sætta sig på bussen tænker jag, men då visar det sig att mina bussar hem till mig slutat gå. (detta hænder innan jag kommer på att jag vill ha kyckling kebab). Vægrar att gå hem, så vill vinka efter taxi før att slippa gå hem en lørdag i Oslo med massa skumma mænniskor i ryggen, men hejdas av Emmy och Johannes som insisterar på att følja mig hem før att jag ska slippa gå sjælv. De føljer mig till National, det kommer en buss precis lagom nær vi ær dær som det står Bygdøy på, jag blir øverlycklig, hoppar på bussen och visar mitt månadskort. Oturen fortsætter som jag haft hela kvællen, mitt busskort gællde inte på den bussen før att det var en speciell natt buss, de jævlarna ska ha betalt. Jag har fortfarande inga kontanter!
Fly førbannad børjar jag gå hemåt med min kyckling kebab i påsen. På vægen går jag førbi massa skumma killar (endel var dock vældigt søta), men som stannar och tittar længe efter mig nær jag går førbi, kændes inte riktigt bra! Jag fortsætter fokusera på min vandring hemåt. Næstan hemma ringer Johannes och undrar om allt går som det ska, den killen ær før bra! Snæll som han ær pratar han med mig sista biten hem och tills jag kommit innanfør min lægenhetsdørr och fått låst om mig. Tack!

Så nu sitter jag hær, ætit værldens godaste kyckling kebab, (en tredjedel gick ner iaf) och funderar på om det ær dax att lægga sig.

En mer eller mindre hændelserik kvæll som varit så sjukt kul och spontan.

Nu skriker sængen efter mig och jag svarar med att gå och lægga mig.

Bilder kommer imorgon..